Välkommen till Onlinekuratorns blogg. Här blandas fakta och tankar om bland annat depressioner, ångest, övergrepp, känslor med mina privata upplevelser med min familj.


”Question: how does a girl who falls, no actually jumps eyes wide open, down a rabbit hole, plummeting into chaos, come out unchanged? Answer: She doesn't.”

fredag 30 september 2011

Hemma

Hemkommen från kvällen cellgruppsmöte med "familjen" från kyrkan. Blev en stark o givande kväll, en av de bättre. Vackert, öppet och känslosamt delande.
Barnen höll på att gå i taket den sista stunden, övertrötta som de var, stackarna, efter en lång vecka  i skolan o på dagis. Så det tog inte många sekunder att få som att sova ikväll, lite värre var det dock att få den envisa o övertrötte sonen att bli färdig för att lägga sig, trots i kvadrat kan man säga :-)
Nu sitter jag själv i sängen o ögonen går o kors (mer än vanligt då jag har en liten skelning på ena ögat). Fick min obehagliga kramp i bålen ikväll igen. Den där jag knappt kan andas o än mindre röra mig utan att det gör fruktansvärt ont. Tack o lov så gav det med sig efter en stunds sängläge. Maken kom in med datorn till mig så nu sitter jag här med datorn i knäet o ska snart sova lika gott som barnen hoppas jag. Sov riktigt illa natten till idag (vaknade massor av gånger) så inatt hoppas jag på rejält med sömn.
Imorgon verkar det bli en lugn dag som på eftermiddagen övergår i en grillning med goda vänner. Jättemysigt!!
Hörs imorgon!

Vem är jag?

Hej!
Tänkte att första inlägget på Onlinekuratorns blogg skulle handla lite om vem jag är och den tillvaror jag lever i.
Jag heter ju då Mia, som många av er vet. Imorgon om en vecka fyller jag 37 o har lite åldersnoja. Kanske inte den vanliga över att "oj oj jag har många rynkor", utan kanske snarare över att det känns som att livet kan ryckas ifrån en så plötsligt nu, och jag vill vara kvar länge, länge.
Jag bor med min man Niklas, som studerar för att en dag kunna bli präst, våra barn Embla som är 8,5 år och Frodo som snart fyller 5. Dessutom bor det en tjej som heter Caroline hos oss. Hon är ett väldigt uppskattat tillskott till vår familj.
Vi har en kanin som heter Ramses (den historiegalna maken har döpt honom) som är supertam o väldigt snäll, samt två marsvin som är barnens som lyder under namnen Brownie och Coockie.
Vi bor i en villa med en tillhörande liten trädgård i utkanten av den lilla orten Sjöbo som ligger mitt i Skåne fast lite åt den södra delen typ.
Vi är troende o går regelbundet i Centrumkyrkan, varannan söndag är det möte där och var vecka har vi även möten hemma hos varandra i mindre grupper (som fungerar som extra familjer). Vår församling är en stor trygghet och en källa för mkt kärlek för mig och barnen. Niklas går mer i den svenska kyrkan här på orten och i Lund där han läser.
Mina barn är det viktigaste i mitt liv för mig. När min dotter föddes var det som att det gick upp ett ljus för mig att-Ahaaa det är det här som är meningen med mitt liv, att vara mamma. Barnen är helt underbara, de är lika fulla av energi, glädje, ilska, lycka o tårar som andra barn skulle jag tro, men utan dom skulle jag inte vilja existera typ.
Onlinekuratorn, chatterna och er jag möter där är mitt nästa stora intresse. Jag blir så inspierad av er, så starkt berörd och så imponerad av er som jag chattar med. Många av er kämpar så hårt var dag för att bara  orka finnas o försöka leva ett drägligt liv. Ni är så fantastiska!!
Av ngn anledning har jag alltid varit väldigt fascinerad av levnadsöden av olika slag o har läst tonvis med självbiografier o berättelser om människor. Idag är det nästan uteslutande den sortens böcker jag läser. Så att ni chattar med mig och ger mig förtroendet att få dela era livsöden är jag djupt tacksam över.
Jag har fina vänner som jag umgås en del med, inte så jättemkt dock för det känns som det inte riktigt hinns med i vardagen.
Jag är Skånes största gottegris, jag älskar, godis, kakor och allt annat som är sött typ. Det är som ett stående skämt nästan att vet man inte vad man ska köpa till mig när jag fyller år så funkar alltid choklad :-)
Jag är inte infödd skåning, eller jo egentligen är jag det. För att göra en lång historia kort så föddes jag uanför Sjöbo faktiskt av två stockholmska föräldrar. De flyttade dock tba till Stockholm efter två år här nere. Sedan bodde vi  på olika ställen i Stockholm tills jag var 7. När jag var nästan 8 flyttade vi till en liten gård som låg på landet utanför Kungsbacka på västkusten. Där bodde jag tills jag var 17. Då flyttade vi in till staden Kungsbacka. Där bodde vi ngt år innan vi flyttade till Göteborg. Därifrån flyttade jag hemifrån o tba till Kungsbacka. Där bodde jag på ett par ställen innan jag flyttade till Malmö för att börja läsa till socionom på högskolan i Lund. Sedan har jag turnerat runt i regionen från Malmö till Lund, inom Lund tre gånger o sen till Lomma o därifrån hit till Sjöbo.
Jag är uppvuxen med mina pappa helt o hållet o hans respektive som skiftat lite. Mina mamma valde bort moderskapet i princip helt när jag var liten och flyttade från mig och min pappa.
Detta får bli slutet på mitt första inlägg här på bloggen. Fortsättning förljer snart. Kram o ta hand om varandra <3